Under en TV4 Nyhetsmorgon-intervju berättade rektorn Tobias Hansson på Grimstaskolan om skolattacken den 4 maj 2023 och hur skolans säkerhetsrutiner sattes på prov. En viktig del av insatsen var användningen av Cosafes larmapp, som möjliggjorde snabb och effektiv kommunikation mellan personalen.
Snabb respons genom digital larmning
När en hotfull person tog sig in på skolan under lunchtid larmade en medarbetare omgående genom systemet. Rektorn förklarade hur personalen snabbt insåg allvaret och genomförde en inrymning för att skydda elever och personal:
”Jag fick möjlighet att göra det vi tränat på – att inrymma och sätta oss i skydd. Vi behövde snabbt få en förståelse för vad som hände och därefter signalera till alla att inrymma.”
Den initiala bedömningen av situationens allvar tog några minuter, och under tiden samlades information digitalt och delades internt genom larmappen. Detta bidrog till att alla medarbetare snabbt fick en översikt och kunde agera enhetligt.
Larmappen en avgörande faktor
Rektorn lyfte fram att larmappen spelade en viktig roll under händelsen:
”Det här var en del av varför det gick så pass väl som det gjorde. Vi hade ett signalsystem som kunde larma oss internt samtidigt som det gick vidare till 112.”
Den snabba kommunikationen och tydliga larmkedjan var avgörande för att personalen skulle kunna agera effektivt och skydda eleverna.
Träning och förberedelse skapar trygghet
Grimstaskolan hade under det senaste året genomfört flera övningar och utbildningar kring säkerhet, vilket enligt rektorn bidrog till att personalen kunde hantera situationen på ett strukturerat sätt. Med stöd från utbildningsförvaltningen i Stockholm hade skolan tränat på olika scenarier, där bland annat inrymning och klassrumsförberedelser ingick.
Rektorn betonade också vikten av att skapa trygghet och stöd efter händelsen, både för elever och personal. Arbetet fortsätter nu med hjälp av närliggande skolor, stadsdelsförvaltningen, polis och utbildningsförvaltningen.
Ett verktyg för framtida krishantering
Cosafes larmapp har visat sig vara ett effektivt verktyg för kriskommunikation i skolmiljöer. Genom att snabbt sprida information internt och samtidigt larma räddningstjänsten bidrar appen till att skolpersonal kan agera snabbt och samordnat vid akuta hot.
Denna artikel är ett referat baserat på en intervju i TV4 Nyhetsmorgon 2023.
Sammanfattning av händelsen:
- Händelsen inträffade strax efter lunch då en utomstående person kom in på skolan och uppträdde hotfullt.
- Skolan reagerade genom att snabbt förstå allvarlighetsgraden och skydda (invakuering och nedstängning) alla elever inne i byggnaden för säkerhet.
- Situationen bedömdes snabbt.
- Beslutet om skydd/invakuering, i motsats till evakuering, kommunicerades till alla anställda genom att larmet i Cosafe höjdes.
- Personalen hade tränat för sådana scenarier, inklusive övningar med aktiv skjutning under ledning av utbildningsförvaltningen i Stockholm (alla kommunala skolor i Stockholm använder Cosafe).
- Utbildningen handlade om att möta olika incidenter och hur man agerar i nödsituationer, inklusive pågående dödligt våld, utrymning, låsning och barrikadering i klassrum.
- Studenterna var medvetet inte involverade i träningen eller i diskussionerna om sådana extrema scenarier.
- Skolan använde en app (Cosafe) för interna varningar till all personal och för att kontakta räddningstjänsten (112), vilket visade sig vara mycket effektivt för att hantera situationen.
- Inkräktaren konfronterades och avväpnades av en anställd som lokaliserade inkräktaren efter larmet.
- Det omedelbara fokuset efter händelsen var på personalens och elevernas välbefinnande, med planer på att återuppta skolverksamheten efter att ha tagit hänsyn till deras behov.
- Fokus låg på att skapa en säker och stödjande miljö för alla som påverkades av händelsen. Behoven av stöd varierade mellan olika individer; vissa behövde stöd omedelbart, medan andra kunde behöva det senare.
- Skolledningen var ansvarig för att säkerställa att lämpligt stöd fanns tillgängligt.
- Hjälp söktes från närliggande skolor, stadsdelsförvaltning, polis och utbildningsförvaltning.
- De kollektiva insatserna syftade till att skapa fred och hjälpa studenter och personal att återgå till vardagen.
Viktiga lärdomar från skolattacken på Grimstaskolan:
- Snabb respons och tydlighet i kris: Hansson betonar vikten av att snabbt förstå allvaret i en situation. Det snabba beslutet att skydda eleverna inne i skolan var avgörande för att garantera deras säkerhet.
- Beredskap och utbildning: Skolans tidigare utbildning för sådana nödsituationer, inklusive scenarier som pågående dödligt våld, var avgörande. Personalutbildningen, som genomfördes av utbildningsförvaltningen i Stockholm, gav personalen strategier för att möta olika nödsituationer på ett effektivt sätt.
- Effektiv kommunikation: Att använda en digital plattform (incidenthanteringsapp) för interna varningar och för att kontakta räddningstjänsten var en avgörande faktor för att hantera situationen på ett effektivt sätt.
- Stöd efter incidenten: Med fokus på det psykologiska efterspelet diskuterar Hansson studenternas och personalens olika behov av stöd och understryker vikten av att skapa en lugn miljö för att underlätta en återgång till det normala.
- Samhällsengagemang: Responsen involverade samarbete med närliggande skolor, distriktsadministration och polis, vilket visar på vikten av en samhällsbaserad strategi för krishantering.
Detta vittnesmål understryker betydelsen av beredskap, kritisk kommunikation, utbildning och stöd från samhället för att hantera skolkriser. Den belyser också den roll som teknik, som Cosafe-systemet, spelar för att underlätta snabba insatser och effektiv kommunikation i nödsituationer. Vårt åtagande på Cosafe Technology är att fortsätta tillhandahålla lösningar som förbättrar säkerheten och beredskapen på utbildningsinstitutioner.
